[172] Lenient, pag. 324.
[173] Sismondi, l.c., 317, 318. Lenient, pag. 82 ff. Hegel, Aesthetik, III. 412. På samma ställe yttrar sig sistnämnde författare, att fabliaux och contes äro "eine Gattung, welche in reinster Weise mit gebildeterem Geist Boccaccio zur Vollendung brachte."
[174] Lenient, pag. 341.
[175] Orden "farce" och "sotie" synas stundom blifvit använda om hvarandra. En fransysk författare, Thomas Sibillet, säger: "Le vrai sujet de la farce ou sottie française sont badineries, nigauderies et toutes sottises émouvantes à ris et à plaisirs." Lenient, pag. 342. Le Roy (p. 408) definierar "sotie" på följande sätt: "La sotie participe de la farce par le ton, et de la moralité par l'allégorie. Elle a plus que cette dernière un but satirique."
[176] Lenient, pag. 342. Le Roy, pag- 303.
[177] Lenient, pagg. 342-344, 386 ff.
[178] Lenient, pagg. 345-350, 386. Under en annan mildare form bibehöll sig likväl den gamla fransyska farcen, och erbjöd ännu långt sednare ett rikt fält för Molière's snille. För öfrigt har denna farce frambragt typer, som under sekler qvarstått pä scenen. Ibid., pagg. 344, 351.
[179] Flögel, Gesch. des Groteskekom., 28.
[180] Flögel, l.c, 32 ff. All, anf. a., 523-525.
[181] Flögel, l.c., s. 68.