— Dä måtte ja väl ha gjort. Och för resten ä den inte färdig.
— Men den blir snart.
Han hade inte sett hennes ansikte riktigt innan. Men han slog genast ned blicken. Sådana ögon hade han aldrig förut sett. De voro alldeles svarta och så stora så — — —
Balettmästare Lindquist kallade det första paret ut på golvet för att visa, hur man skulle hålla en dam om livet.
Stellan hade tillfälle att närmare betrakta sin moitiée utan att hon märkte det. Jo, håret var svart och väldigt lockigt, som ett enda svart burr. Han tyckte bra om hennes ansikte, om det inte varit för näsan. En sådan näsa hade han bara sett på den gamle majoren och på Görans far. Den var böjd. Han kände försiktigt på sin egen. Den var trubbig. Han visste inte, vad han skulle tänka om hennes näsa…
Tre stötar i golvet:
— Har ni nu sett, hur man håller sina moitiéer.
Stellan hade ingenting sett. Han lade, med försiktighet och på måfå, sin arm kring Roses liv.
Då hände något, han aldrig anat skulle kunna inträffa. Rose sade:
— Kom närmare!