Tancred (inkommer långsamt.)
Hon höjde svärdet emot kungens hjerta,
Och ögat brann ock kinden var så blek
Som snö. Men svärdet föll ur kennes hand
Och ner hon sjönk för kungens fot. Hvi kunde
Hon ej slå till, hans hjerta genomborra?
Hvad stal väl handens kraft ock böjde ner
Till marken starka jungfruns knä? Ve mig!
Hvad ord är det? Hvad önskan gömmer sig
En huggorm lik förrädiskt i mitt sinne?
Den kung, som, ren ock hög, lik en apostel,
Af helga dygders gloria kransad, har
Inför dig stått ock vid hvars fot du böjde
I ödmjuk vördnad dina knän ock bad
Om hans välsignelse, den fromme kungen
Du ville dignad ner till jorden se,
I blod, med panna bleknad! Helge Erik!
Om du för jungfruns klinga hade fallit
Och denna morgon bort till himlen gått,
Du stode nu så ljus inför mitt öga,
En skuldlös, hög martyr i snöhvit klädnad,
Med helgonskimret kring ditt gyllne hår
Och uti trogen suckan sjönk jag neder
Och bad dig mana frid för mig hos Gud!
Men nu, du helige! min fasa är
Du vorden. Hvarje fjät, som än du tager
Med ängslan och med fasa fyller opp
Mitt hjerta. Nu min fröjd det vore, om
Du bleknade i dödens famn. — Ve mig!
Ve mig! — Men hvar är hon? — Den älskade
Jag finna skall och icke konungar,
Ej englar eller djeflar ur min famn
Mer skola henne rycka! — Min hon är!
Scen 2.
Tancred. Toivo.
Toivo.
Du munk, mig säg om henne du har skådat!
Hvar är hon? Har du henne mött? O, säg!
Tancred.
Hvem menar du? Ej har jag någon sett.
Toivo.
Har du ej fagra Helmi skådat, henne
Jag sökt vid altaret i skogen, som
Din kung har störtat, men på helga rummet,
Der sköflad gudahärd i går än stod,
Blott hennes gamla moder låg i blod,
Med kämpasvärd i stelnadt hjerta stunget.
Mig fasa grep; jag ilade åstad,
Högt ropande i skogen Helmis namn.
Men intet svar har till mitt öra hunnit.
Till hennes hydda sprang jag då, men öppen
Den gamla dörren stod, och slocknad eld
På kalla härden sörjde, men ej fann
Jag henne der. Så ända hit jag irrat.
O, munk, om utaf sanning blott en gnista
Inom din svarta klädnad bor, mig säg
Om ej ett spår du sett utaf den flydda!