EMANUEL GER EN LEKTION I HISTORIA.
Emanuels bror, som är 11 år och går i andra klassen, kom hem med anmärkningsboken full av varningar. Emanuels moder gick på föräldramöte—fadern är för feg för sådant—och fick veta av klassföreståndaren, att gossen skulle behöva hjälp med sina läxor. Man funderade på att ta en informator, och gossens far, som är snål, föreslog, att moster Amalia skulle ägna sina eftermiddagar åt Karl-Olofs uppryckning.
Inför detta skräckinjagande perspektiv sade Emanuel:
—Jag skall läsa med honom! Jag kan mycket väl förhöra hans läxor, jag har så god tid!
Sålunda kom det sig, att Emanuel denna dags eftermiddag började sin första lektion. Fadern, som satt i rummet utanför, har berättat händelsen på följande satt:
Emanuel sätter sig i soffan, lägger ena benet över det andra och säger med allvar och värdighet:
—Nå, vad har du för läxor tills i morgon?
Karl-Olof tar det hela mycket glatt och svarar rappt: