Nästa morgon stod prinsen åter vid gärdsgården.
»Nu är det gjordt!» sade han. »Jag har skjutit mina björnar!»
»Talar du sanning?» frågade hon.
»Dagsens sanning,» svarade prinsen.
»Se mig in i ögonen, när du säger det,» sade prinsessan.
»Ja, men jag kan ju bara se ditt ena öga genom gärdsgården,» svarade han.
»Då får jag väl öppna grinden,» sade hon, och så satte hon nyckeln i låset och släppte in prinsen på ängen.
Där stod han nu i sin röda sammetsblus, stöflar med sporrar, orrfjädrar i hatten och ekorrsvansen kring halsen.
»Tror du mig nu?» frågade han. »Hvad ser du i mina ögon?»
»Jag ser mig själf!» svarade prinsessan och skrattade. »Jag står där i min hvita klänning midt på ängen med de hundra tusen blommorna!»