»Och nu ska vi dansa!» sade prinsen och tog henne om lifvet, och så började de att dansa.
Det gick som en hvirfvelvind öfver gräs och blommor, öfver backar och dalar, hela den gröna ängen igenom.
Månen gick upp som en stor röd sköld öfver fjärden, och stjärnorna kommo fram på himlen, och daggen föll på gräset, men de fortforo att dansa, medan prinsen sjöng:
»Hasselbuskar de ä’ små,
de ä’ fulla af nötter!
Dansa lätt min unga brud,
du fryser om dina fötter!»
Och om de icke ha upphört att dansa så dansa de ännu.
Moster Kajsas skrin.
Det var en gång en gosse, som hette Erik. Han var både stark och vacker, och han kallades af de andra unga gossarna för »starka Erik», men flickorna kallade honom »vackra Erik».