På titelbladet stod S:t Göran.
Han var afbildad på en stegrande häst med en sjuhöfvad drake vid sina fötter. Själf var han framställd i brynja och hjälm med vajande fjädrar. Han lyfte just lansen och stack den djupt i drakens svalg.
Erik satt länge och såg på den.
»Det var en stolt riddersman,» sade han, »och inte rädd af sig heller. — Hvad heter han?»
»Det står att läsa under!» svarade moster Kajsa.
»Hm,» sade Erik. Han ville icke säga, att han icke kunde läsa.
Han öppnade boken och bläddrade i den.
För hvarje tafla var skrifvet tätt med svarta bokstäfver, men för hvarje början var en stor, röd bokstaf, som såg ut som en rosett.
»Jag har så dåliga ögon,» sade moster Kajsa, »läs du litet för mig, Erik! Det är sådana rara bitar i den boken.»
Erik blef röd i ansiktet.