»Hvad glor du efter, Olle?» frågade fadern.
»Ingenting!» svarade Olle och blef röd i ansiktet.
Men strax efteråt satt Olle igen och stirrade.
Då tog modern honom afsides och talade mildt till honom.
»Hvad i all världen, gossen min, är det du har i dina tankar? Det är som om du satt och stirrade efter något, du tänkte skulle komma!»
Ja, då berättade Olle för modern, hvad han väntade på. Han ville se ett troll.
»Jag vet att de finn’s,» sade han, »och jag ska se ett! Det skulle vara lifvadt!»
Då grät modern och bad honom slå så stygga tankar ur hufvudet.
Trollen komma när man minst väntar det, och man måste be Gud bevara sig för att de skulle springa öfver ens väg, ty allt ondt och mörkt ha de i följe.
Men Olle bet ihop läpparna och hviskade mellan tänderna: