Ernest. Jag vill . . ha en förklaring öfver ert, minst sagdt, besynnerliga handlingssätt. Och jag går inte härifrån förrän jag fått en sådan, fullständig och tillfredsställande!
Frun. Men detta är ju ett tyranni . . och er envishet att stanna här hos mig — —
Ernest. Hvarför har ni låtit mig komma hit?
Frun. Det vet ni väl!
Ernest. Nej, min fru! Det ligger något under det här! Det är en hemlighet . . en mystifikation . . och jag måste ha ordet till gåtan . . förr lemnar jag er inte.
Frun. Men jag väntar en visit.
Ernest. Säg att ni inte är hemma!
Frun. Jag måste sjelf ut — —
Ernest. Då följer jag er!