Cecile. Nej . . men det får jag nog.
Ernest. Nej, det får ni inte!
Cecile. Hvem skulle hindra det?
Ernest. Jag!
Cecile. Ni? . . och med hvad rätt?
Ernest. Med den rätt, som jag har . . som jag kan skaffa mig öfver er tant!
Cecile. Jag förstår er inte!
Ernest. Se der just den hemlighet som jag inte kunde anförtro er — — men efter som ni trotsar mig, så skall jag yppa den för er!
Cecile. Tala fort!
Ernest (sakta). Det är för sin egen räkning som er tant förmått mig att komma hit . . hon älskar mig!