— Det beror väl på. Jag är ny i orten, så jag känner inte pigorna.
Majoren rev upp västen och drog fram sin revolver, som han bar i hölster vid svångremmen. Han behöll sedermera revolvern i hand hela natten och använde den som kommandostav.
Till smeden sade han:
— Nu räknar jag till tre. Sen skjuter jag dig.
Och han räknade: Ett —
Smeden såg honom rakt in i ögonen.
— Ja, du är galen nog till det, du.
Och han satte av, kastande som en hare mellan träden.
Under fyra timmar gick förödelsen över Fallas park. Sågarna gnisslade, yxorna sjöngo. Ett trettiotal träd och buskar fälldes, ännu fler avskalades. Alla trädgårdsmöbler av träd jämte en god del av staketet sönderhöggs till ved. Klockan tolv voro äreportar och lövgångar resta, så lummiga och rika, att de kunnat anstå ett furstligt bröllop.
— Vilken triumf, ropade greven. Vilken triumf för Vivecka och för oss alla!