—Gott. Då vill jag gå rakt på sak. Var det inte herr Krok som för ungefär en halvtimme sedan kom ned från Backarna? I sällskap med ett ungt fruntimmer?—Ja, för resten, det vet jag. Nu vill jag endast fråga: Står herr Krok i något förhållande—jag menar något närmre förhållande—till den unga kvinnan?
Svarar jag med käppen, tänkte Abraham, så går det bara ut över Elsa. Den där kan nog konsten att ta heder och ära av folk.
—Fröken Sörman är min fästmö. Är ni nöjd?—
—Nej. Inte förrän ni besvarat ännu en fråga.
Här gällde det att bevara fattningen. Abraham gömde käppen bakom ryggen och gäspade fram ett långdraget:
—Lååt höra—
—Vill ni komma till oss?
—Till vem?
—Till Kristus!
—Ååå, suckade Abraham. Han knäppte upp rocken, tog fram klockan—