Karl Josef Alfred Hedenstierna (född 1852, död 1906), som under märket Sigurd skrev muntra veckokrönikor i tidningspressen. Småstädernas medelklass skildrade han i flera berättelser, men oftast hämtade han motiven ur Smålands allmogeliv. Samlade utgåvos dessa berättelser sedermera under titlarna Livsbilder ur svenska hem, Svenskt vardagsliv och Kaleidoskop. Något egentligt konstvärde äga Sigurds berättelser icke, men de präglas icke sällan av en harmlös kvickhet, ett burleskt[38] skämtlynne och ett öppet sinne för gammaldags kärnfullhet.
Gustav af Geijerstam.
Bland svenska romanförfattare från 1800-talets senare del intager
Gustav af Geijerstam (född 1858, död 1909) en av de främsta platserna. Han började sin författarbana med några allvarliga berättelser ur det dagliga livet (novellsamlingarna Gråkallt och Fattigt folk, uppsalaberättelsen Erik Grane, romanen Pastor Hallin och allmogeskildringarna Kronofogdens berättelser). Efter dessa följde flera skådespel, såsom komedien Aldrig i livet och bondepjäserna Per Olsson och hans käring samt Lars Anders och Jan Anders.
Vid mitten av 1890-talet inträdde en viss förändring i Geijerstams författarskap. Han blev från denna tid alltmer en hemmets och familjelivets diktare, och i sina följande värk söker han förklara de intimaste dragen i människosjälens liv. Denna nya riktning inleddes av romanen Medusas huvud, vilken följdes av novellsamlingen Kampen om kärlek, den dystra brottmålshistorien Vilse i livet, ett av Geijerstams bästa värk, skärgårdsberättelsen Det yttersta skäret samt äktenskapsskildringarna Äktenskapets komedi, Lyckliga människor och Boken om lillebror, vilken sistnämnda gjorde sin författare ryktbar och mottogs med ett bifall, som sällan kommit ett svenskt litterärt värk till del. I såväl denna bok som flera andra, särskilt i den käcka Mina pojkar, framstår Geijerstam som en ojämförlig tecknare av barnens liv. Bland hans övriga böcker må nämnas äktenskapshistorien Kvinnomakt, den präktiga men hemska värklighetsskildringen Nils Tuvesson och hans moder, Själarnas kamp, i vilken han ger bilder från den nutida affärsvärlden, och Farliga makter, skildringar med det samtida politiska livet som bakgrund. I sina »romaner från gamla dagar» (Karin Brandts dröm, Bröderna Mörk, Den gamla herrgårdsallén) har han tecknat svenskt herrgårdsliv vid förra århundradets mitt.
Den medkänsla för människans fröjder och sorger, som ger sig till känna i de flesta av Geijerstams skrifter, och hans i allmänhet klara och lättfattliga framställningssätt, ha gjort honom till en icke blott i Sverge utan även i utlandet gärna läst författare.
Karl August Tavaststjerna.