Karl Snoilsky.

Under 1860-talet fanns i Uppsala en litterär förening, Namnlösa sällskapet. Flera av dess medlemmar kommo i framtiden att intaga en bemärkt plats i vår vitterhetshistoria. I synnerhet blev detta fallet med

Karl Snoilsky (född 1841, död 1903), som i nyssnämnda sällskaps skrifter offentliggjorde sina första sånger. Genom dem vann han många beundrare, framför allt bland ungdomen. I hans år 1869 utgivna Dikter förekomma färgrika bilder från södern och varma hyllningssånger till de danska och polska folken, som under 1860-talet kämpade för sin frihet. Därefter följde hans ypperliga Sonetter, och i de följande diktsamlingarna kommo efter hand hans berömda Svenska bilder, i vilka han besjunger ämnen ur Sverges historia på ett sätt, som för tanken hän till Fänrik Ståls sägner. Djup förståelse för arbetsklassen och dess behov visar han i de sociala dikterna Den tjänande brodern, I porslinsfabriken m. fl. Som formkonstnär räknas Snoilsky till våra främsta. Från slutet av 1870-talet vistades han en längre tid i utlandet, företrädesvis i Italien. År 1890 utnämndes han till överbibliotekarie vid kungliga biblioteket och innehade denna befattning till sin död.

K. D. af Wirsén.

Karl David af Wirsén (född 1842, död 1912) har utgivit flera samlingar vackra dikter ( Toner och sägner, Under furor och cypresser m. fl.), de flesta med religiöst innehåll. Dessutom har han skrivit levnadsteckningar över bortgångna svenska författare och varit en värksam kritiker.

Av Namnlösa sällskapets övriga medlemmar må nämnas Edvard Bäckström (född 1841, död 1886), av vilken vi äga fina lyriska dikter ( Gossen och bibeln, Vid Fredrikshald, Vackert språk m. fl.) och dramatiska alster (tragedien Dagvard Frey ); Pontus Vikner (född 1837, död 1888), som är författare till de religiösa novellerna Min moders testamente, Mantegnas ängel m. fl.; Ernst Björck (född 1838, död 1868) och K. L. Östergren (» Fjalar », född 1842, död 1881), båda framstående lyriker, samt Nils Petrus Ödman (född 1838, död 1912), vilken var sällskapets humorist. Han har utgivit Reseskildringar och Ungdomsminnen samt åtskilliga berättelser, bland dem den dråpliga Min första kondition.

[30] Rokoko, en fransk dekorationsstil, med förkärlek använd under 1700-talet.

[31] Vaticinium = spådom.