— Mina herrar, började han — det torde inte vara er obekant att hvarje ord, hvarje begrepp har en förmåga att framkalla vissa associationer. Den praktiska psykologien begagnar sig i stor utsträckning af detta faktum för att utreda föreställningarnas karaktär hos individer af olika kön, klass, temperament o.s.v. Resultaten ha visat sig i hög grad anmärkningsvärda, och på ett glädjande sätt vidgat kunskapen om det mänskliga själslifvet. Metoden är i sina grunddrag ytterst enkel — naturligtvis förekomma också mer komplicerade former, som jag likväl nu vill förbigå, då jag denna gång inte ämnar begagna mig af dem —; kort sagdt: jag räknar upp för er ett antal lösryckta ord, och ni uttalar, så snabbt som möjligt och utan att det ringaste tänka er för — detta är ett ytterst viktigt villkor — de idéförbindelser dessa ord uppväcka hos er. Om ni ingenting har emot, börja vi seancen nu strax.
Egentligen stred det mot metodens principer att »förhöra» flera individer på samma gång, men Söderholm hade likväl ansett detta arrangemang fördelaktigast, i betraktande af att de tre objekten, under inflytande af en omedveten täflingsinstinkt, mindre än annars skulle hinna öfverväga sina svar och beakta deras innebörd.
Försöksserien omfattade bortåt ett tjugutal ord, de flesta »neutrala», d.v.s. utan något som helst samband med affären, men bland dessa voro skickligt insmugglade ett antal sådana, som på ett eller annat sätt hänförde sig till Melóns enlevering.
Experimentet tog sin början. Svaren kommo raskt och spontant och voro nog så betecknande för de te herrarnas föreställningsvärld. Råskjölds associationer influerades afgjordt af hans ställning som lycklig fästman i bosättningsfunderingar, medan Segerros' svar lika tydligt vittnade om litterära, Rackelhanes om erotiska intressen.
När försöksobjekten småningom suggererats till den rätta stämningen, närmade sig Söderholm försiktigt den ömtåliga frågan.
Det åttonde ordet var Adam.
De tre herrarna voro ögonblickligen färdiga med samma svar: Eva.
Söderholm hade just afsett att framkalla denna nära till hands liggande idéförbindelse, för att sedan, utan risk att väcka misstankar, kunna begagna det erhållna svaret som frågeord och därigenom anställa ett mycket betydelsefullt prof. Nio af tio möjligheter talade nämligen för att den naturliga associationen, under det psykiska trycket af föregående fråga och svar, skulle blifva Adam; blott en föreställningskomplex af dominerande styrka skulle kunna leda svaret i annan riktning.
Råskjöld och Rackelhane återkommo mycket riktigt till Adam, medan Segerros, utan ett ögonblicks betänkande, uttalade namnet Limburg. Associationen hälsades af hans båda kamrater med en högljudd skrattsalfva, som kom honom att skifta färg och visa tydliga tecken till förvirring.
Söderholm förändrade icke en min, men beklagade i sitt stilla sinne att han icke hade till hands laboratoriets phonopneumosphysmograf för att kunna registrera Segerros' hjärtverksamhet och blodtryck i detta ögonblick. Han fortsatte emellertid förhöret som om ingenting händt.