7. Då frukosten är mindre omständlig, än middagsmåltiden, så strider det ej här mot goda tonen att gå fram och tillbaka, helst om man frukosterar i trädgården, eller i en trädgårdssalong.
8. Bjudes man till frukost, så infinner man sig i en nätt morgondrägt, passande för årstiden.
9. Så mycket man än må älska kaffe, chokolad, thé, glödgadt vin, m. m., fordrar dock höfligheten att man iakttager måtta, och ej dricker mer än två koppar.
10. Det är oanständigt att taga för sig mycket hvetbröd och bakelser, eller doppa och förtära stora stycken, fylla kopparne eller munnen dermed, och sålunda egentligen mer äta än dricka.
11. Koppen får icke sättas på det dukade bordet, eller på en dertill icke bestämd plats. Man håller kopp och fat i händerna tills man druckit ut. Bäst är, när man låter koppen stå på fatet, tages detta i venstra handen, medan den högra fattar grepen, och småningom gång efter annan för koppen till munnen. På många ställen förbjuder modet att hälla drycken, den må vara af hvad slag som helst, på fatet, för att svalas; i fråga om chokolad och dylika stadigare drycker sker detta tillochmed aldrig.
12. Man dricke ej ut alltsammans intill sista droppan, eller begagne skeden för att renskafva bräddarne.
13. Försigtighet är nödig, för att ej slamra med kopp och sked, eller tillochmed släppa dem. Skulle sådant ske, så beder man anständigt om ursäkt, utan att råka i förvirring.
14. Är fråga om porselänet och silfret, så prisar man blygsamt egarens smak; men beundrar intet med högljudd förtjusning. Egaren sjelf talar aldrig om servisens skönhet eller värde.
15. Frukosttiden får icke länge räcka. Förmiddagens göromål äro vanligen de förnämsta: den tillbörliga tiden får dem således ej betagas.