XXI. SCENEN.
Onkeln (ensam).
Onkels.
En oförmodadt lycklig ände!
Att slippa den barbarn så lätt.
Hvad galenskap och hvad elände!
Och då och då en skymt af vett!
(Tar nyckeln ur dörrn.)
Hvad jag i dag har kännt och lidit,
Vet jag och ingen ann' till mig.
(Går in i sin kammare.)
XXII. SCENEN.
Katrine. Emelie.
Emelie.
Katrine! hur skall jag löna dig?
Katrine.
Det är för eget lif jag stridit;
Uppriktigt sagt, det gick ju bra?
Emelie.
Det kunde bättre slut ej ta;
Men —
Katrine.
Men? hvad men?