Gudstjänsten.
Hur ljuft det är att komma
Till Herrans tempelgård,
Där trogna själar blomma
Som liljor i hans vård!
Man ser de skära kalkar
För Gud där öppna stå,
Och himmelsk dagg dem svalkar,
Att lif och kraft de få.
Hur kärt, i Andans enhet
Att dem tillsammans se
I trohet och i renhet
Åt Herran offer ge.
När de Guds lof upphöja
På denna fridens ort,
Hvem vill då ute dröja
Och stanna vid dess port?
Träd in att se och smaka,
Hur ljuflig Herren är,
Att bedja och att vaka
Med hans utvalda där!
Där ute lefver flärden,
Så glädjelös och tom,
Ack, ringa fröjd ger världen
Emot Guds helgedom.
Ej vill jag vandra fjärran
Till mörker bort från dag;
Mitt ljus, det är af Herran,
Min sol uppsöker jag.
Inför hans anlet klara
Vill i hans hus jag bo,
Där är mig godt att vara,
Där har mitt hjärta ro.
N:o 225.