men hans käring — ä’ sju gånger värre.
Han ä’ jämntjock och stinn
som en torsk, när han väntar sej ostlig vind —»
»Tig med dina fula visor — jag gitter inte höra på.»
»Det ä’ flera verser», kom det bevekande från Anders, »och olika ton ä’ det på allihop.»
»För mej får det vara hur många som helst. Men obegripligt ä’, att halta Kalle vill vara vän med Vedbackarn och ändå sätter ihop uselheter om honom.»
»Han ä’ inte vän med Vedbackarn. Det ä’ bara, när han bjuder på brännvin.»
»Så mycket värre», sa’ Maja och gick med en stor börda i fånget.
»Nu ä’ moster Maja riktigt ond», tänkte Anders för sig själv. »Men hon blir väl god igen, om jag kan hålla mej en tid.»