»Gå nu in och värm dej och sov lite», sa’ Olle, »så ska’ jag grunda på saken.»
Fram på förmiddagen klädde sig Olle fin och sa’, att han skulle gå till herrgår’n.
»Jag har lite i sparbanken, och om vi kunde få låna en femtonhundra av kapten Stormby, som ska’ vara så rik, tror jag det skulle gå.»
»Vad tänker du på, Olle! Han, som ä’ en så’n buse.»
»Det skadar aldrig försöka», mente Olle. »Han kan vara beskedlig ibland, säjer di.»
Inge bad att få följa med, för han hade aldrig varit så långt som till herrgården.
»Sätt för en häst — di har ingenting att göra», föreslog Maja. »Så får gossen åka, och det går fortare.»
»När vi reder oss en gång, så ska’ vi åka både till körkan och till herrgår’n. Men det passar sej inte, när en kommer och ber om hjälp. En dräng ska’ inte flacka och flänga som herrskapsfolk.»
Det var en dryg mil att gå till herrgården, och det drog om, innan de hunno fram.