HOLOFERNES.
Hvad sen? En blixt kan icke evigt ljunga,
Och den, som engång älskat Holofernes,
Kan gerna dö.
AHALIBAMA.
Nej, säg mig hellre då,
Att du med blicken ur ditt herrskaröga
Kan gjuta lif uti den döda marmorn,
Och att din kärlek är ett evigt lif.
Då vill jag älska dig!
HOLOFERNES.
Ett evigt lif!
Du narr! Vet du hvar evigheten bor?
Den bor i bägarns djup, — kom, låt oss dricka!
Odödligheten är ett himmelskt rus,
Ur hvilket Holofernes ej vill vakna.
Hit Bagoa!
(Bagoa nalkas.)
Och nu, Ahalibama.
Jag följer dig, för att med dig få smaka
Odödlighetens fröjder!
(Alla gå in i tältet. Bagoa fyller den gyllene bägaren med vin).
Bagoa sjung!
En munter sång om vin och kärlek. Sjung!