— Skulle inte hjälpa, då ni inte kan arabiska.
— Finns det ruiner här?
— Nej! Men jag tror, att det finns inte så långt härifrån.
— Då vill jag också fråga om man kan utgräva "flygande tjurar" här. —
Det var också en förskräcklig mat vi fingo här. —
— Blir bättre. Vi få snart en arabisk festmåltid.
— Ser inte så ut att döma av scheiken.
— Hans mening om oss har betydligt ändrats. Jag känner några av hans vänner, och detta har nu skaffat oss gästfrihet här. Men låt tjänarna hålla sig undan. Araberna kunna känna sig förnärmade av att de skola uppehålla sig i samma rum som de förnämare.
TRETTONDE KAPITLET.
Scheikens fest.
Sedan scheiken återkommit dröjde det inte länge förr än man började samlas i hans tält. De kommo i sådan mängd att där blev alldeles fullt. Efter rang ordnade de sig i ringar med scheiken själv, jag och engelsmannen i mitten. Snart blev även måltiden inburen av slavinnorna samt arrangerad och serverad av några beduiner.