[58] Se Kristofer Janssons målande skildringar häraf i det förut anförda arbetet, fjerde föredraget.
[59] Se t. ex. den förut citerade Grundlinier till Nationalekonomiken, sid. 111.
[60] En granskare af mitt föredrag i en numera upphörd tidning kallar detta att "öfvergå till mera civiliserade födoämnen".
[61] "Är överbefolkning i Sverige orsak till fattigdom?" af L. A. Hamilton.
[62] Vill man se denna beklagliga brist på verklig sympati och gemensamhetskänsla i dess kanhända mest stötande form (enär afsigten just skulle vara att betyga motsatsen), då må man exempelvis betrakta den särdeles i våra stadssamhällen tid efter annan utbrytande agitationen för nykterhetens befrämjande bland arbetarebefolkningen. (Icke att förblanda med den glädjande sjelfverksamhet i samma riktning från arbetarnes egen sida, som på de senare åren har egt rum!) Man uppsätter petitioner till stadsmyndigheterna, samlar underskrifter, utlyser möten till de förras diskuterande (egendomliga diskussioner, der någonting annat än ett lofprisande af de föreslagna åtgärderna hvarken är afsedt eller skulle anses passande), lysande debattörer öfverbjuda hvarandra i vältalighet för att bevisa det gagneliga—för den allmänna ordningen och dess öfvervakande, för fattigvården, för arbetarne sjelfva och deras familjer—i ett förminskande af antalet krogar. Och medan man så äflas—naturligtvis i en god om än långt ifrån oegennyttig afsigt—att i möjligaste mån utestänga arbetaren från hvad han betraktar såsom njutning och förströelse, yttras icke ett ord om de lokaler af alldeles samma syfte, endast af ett vanligen mångdubbelt större utrymme, hvarmed de förmögnare samhällsmedlemmarne sjelfva äro försedda, och hvilkas antastande troligen skulle betraktas såsom ett helgerån. Ingen synes tänka på, att det goda, som reformen möjligen kan medföra, tilläfventyrs flerfaldigt uppväges af den ovilja och bitterhet, som ett dylikt sjelftaget förmyndarskap, en så skrymtaktig omtänksamhet nödvändigtvis måste framkalla hos dem, som derför göras till föremål.