[48] I en uppsats i Nordisk Tidskrift (1881 häft. 7 och 8) rörande dödlighetsstatistiken, författad af hr H. Westergaard, en dansk statistiker, påpekas nödvändigheten af, att de nordiska ländernas befolkning tid efter annan "uttunnas" genom emigration, derest ej dödligheten på nytt skall stiga. På detta sätt säges man tills vidare kunna "undvika pinsamma diskussioner, för hvilka tidsmedvetandet ännu ej är moget". Svårligen kunna väl dock dylika diskussioner vara mera pinsamma än det, som man med dem åsyftar att afhjelpa, och då emigrationen omöjligen kan betraktas som ett obetingadt godt medel mot överbefolkning, synes allt skäl vara för handen, att vi redan nu gripa oss an med att diskutera andra. Att dröja dermed till dess tidsmedvetandet blifvit moget, är att uppskjuta saken till en obestämd framtid. Ännu aldrig har väl "tidsmedvetandet" förklarats moget för diskussionen af någon viss fråga, innan denna diskussion i verkligheten redan pågått några årtionden—eller några århundraden.

[49] I ett enskildt, särdeles välvilligt bref till mig, genom hvars omnämnande jag ej anser mig begå någon ogrannlagenhet, betonar författaren ytterligare denna sista omständighet och tillägger, att enligt hans åsigt diskussionen öfver denna fråga rätteligen tillhör ett annat område än statistiken. Detta må till en del medgifvas; och att författaren haft aktningsvärda och för honom sjelf tillfyllesgörande motiv för sina uttalanden, har jag aldrig tillåtit mig betvifla. För den stora allmänheten skall dock ett yttrande, som förekommer i en af Statistiska Centralbyråns publikationer, gerna te sig som vetenskapens sista ord i frågan, och följaktligen lätt kunna komma att på dess omdöme utöfva ett ödesdigert inflytande. Denna farhåga utgjorde anledningen till det försök till motkritik, som jag vid föredraget framstälde och här i hufvudsak upprepar.

[50] Jemför framställningen häraf i de på svenska utgifna kapitlen ur Mill's Political Economy: "Om orsakerna till arbetslönernas förändringar etc".

[51] Kursiveradt af mig.

[52] De yttranden af Bertillon, som här åsyftas, återfinnas i de af honom för Littrés och Robin's Dictionnaire de Médecin författade artiklar i medicinsk statistik. Enligt en annan uppgift, hvars riktighet jag ej kan betvifla, ehuru jag icke varit i tillfälle att kontrollera den, skall Bertillon i sina öfriga skrifter icke uppträda som en lika afgjord vän af den långsamma folkökningen i Frankrike, utan snarare beklaga denna. Om och i hvad mån denna motsägelse låter förklara sig, är mig obekant.

[53] Den bekante, för ej länge sedan aflidne utgifvaren af Journal des Économistes (hvilken tidskrift nu redigeras af den ej mindre Malthus-vänliga de Molinari). I förbigående sagdt synes tillvaron af denna, Frankrikes äldsta och mest ansedda nationalekonomiska tidskrift, nästan utgöra en hemlighet för den svenska pressen. Åtminstone skall man fåfängt spana efter något citat derur, under det deremot den af sanguinikern Leroy Beaulieu redigerade Économiste Français flitigt användes såsom källa.

[54] Zur Uebervölkerungsfrage (Reden und Aufsätze. Neue Folge. 1881). Af denna uppsats (hvilken, såsom jag hoppas, snart i sin helhet skall bli tillgänglig i svensk öfversättning) har ett kortare utdrag för någon tid sedan stått att läsa i en af huvudstadens dagliga tidningar. Detta utdrag lemnade dock en ganska oriktig föreställning om skriftens innehåll och syfte. Författaren göres till en förtviflad pessimist, som ej ser någon annan bot för den hotande öfverbefolkningen än det sig sjelft förtärande eländet. I sjelfva verket anges emellertid i skriften helt andra och mera hoppgifvande botemedel, hvilka den ifrågavarande tidningen dock, antagligen af undseende för sina läsares blygsamhet, förtiger. Att afhandlingen icke dess mindre är hållen i en ganska missmodig ton härrör från författarens på erfarenhet och kännedom om menniskonaturen grundade farhåga, att hans och andras liknande varningar ännu länge skola förblifva en ropandes röst i öknen.

[55] En af Rümelins hithörande uppsatser bär i sjelfva verket titeln: "Unbehagliche Zeitbetrachtungen".

[56] I artikeln står 1879, hvilket af sammanhanget att döma antagligen är skriffel. 1879 års utvandring var för öfrigt jemförelsevis mindre betydlig. K. W.

[57] Exempelvis förekommer detta påstående i den i förordet omnämda Grundlinier till Nationalekonomiken af d:r J. A. Leffler, sid. 112.