Markisinnan av Montesson. Charlotte-Jeanne Béraud de la Haye de Riou (f. 1737), morganatiskt gift med hert. av Orléans (Philippe-Egalités far), levde som änka i Paris och spelade en högst betydande roll i Konsulatets sällskapsvärld. Förste Konsuln hade stor beundran för hennes takt och arrangeringsförmåga och beviljade henne årligen en större pension, för att hon skulle vara i stånd att ”hålla salong” och sålunda bidraga att vidmakthålla l’ancien régimes sällskapliga traditioner.
La Malmaison har undergått många förändringar, sedan Napoléon och Joséphine bodde där. Den präktiga parken är nu, 1894, styckad, förändrad, förminskad och inskränkt till en vanlig trädgård. Rummen äro förfallna och mestadels utan möbler. Under Restaurationen och Julimonarkien hade slottet flera ägare, sist drottning Christina av Spanien, som under det andra kejsardömet sålde det till Napoléon III, vilken lät inrätta det till ett slags familjemuseum, och, såvitt möjligt, återställde det i dess förra skick. Efter kriget 1870 har staten åter sålt det till en privatman.
Madame Savary, född Félicité de Faudoas, var sedan 1800 gift med Förste Konsulns adjutant Savary. (Under Kejsardömet polisminister och hertig av Rovigo.)
Ett brev från Petersburg. Sommaren 1801 var Duroc i Petersburg. Vid underrättelsen om regeringsskiftet hade nämligen Förste Konsuln, redan i april, sänt honom dit för att lyckönska och sondera Alexander I.
Mme Campans institut. Madame Campan, Marie-Antoinettes f. d. kammarfru, förestod under Direktoriet och Konsulatet en mycket besökt pensionsanstalt, varest de flesta av de sedan ledande damerna blivit uppfostrade.
Rapp (f. 1772), hade liksom Savary varit adjutant hos Desaix och upptogs, liksom han, efter slaget vid Marengo (där Desaix stupade) bland Förste Konsulns adjutanter.
[XIX.]
Mme Fourès, född (omkr. 1776 i Carcassonne) Marguerite Pauline Bellisle — oftast kallad ”Bellilote” — var illegitim dotter av en adelsman och en tjänstflicka samt tillhörde själv, ända till sitt giftermål med småborgaren Fourès, arbetareklassen. Förklädd till karl följde hon sin man till Egypten, då han som frivillig deltog i fälttåget. I Kairo väckte hon Bonapartes uppmärksamhet, och, sedan han genom Berthier sänt mannen till Frankrike med depescher till Direktoriet, inledde han en förbindelse med Madame Fourès, som varade ända tills han lämnade Orienten.
[XX.]
Fredspreliminärerna med England underskrevos av Otto i London 1 okt. och underrättelsen därom kom till Paris 3 okt. 1801 (11 Vendémiaire år X).