5.
När jag slutar mina dagar,
Hjertligt lutad mot Din hand,
Du min anda ju ledsagar
Till ett lyckligare land?
Ja, du svarar i ditt ord,
Ja, från nådens tröstebord.
N:o 184.
1.
Helge Ande, hjertats nöje;
Bästa skatt och högsta tröst!
Vi i dag med vördnad höje
Till Ditt lof en tacksam röst.
Uti templet samlas vi,
Och Du skall vårt ämne bli:
Värdes sjelf vår andakt lifva,
Att den Dig må värdig blifva.
2.
Du är den förnämsta gåfva,
Skänkt af jordens bästa vän,
Som han täcktes alla lofva,
Hvilka hjertligt önska den.
Du gör ordet fast och sannt,
Du är nådens dyra pant,
Du ger ljus åt våra tankar,
Hoppet vingar, tron sitt ankar.
3.
Sanningens och dygdens källa!
Sällhetens och glädjens brunn!
Att mitt hjerta tillfredsställa,
Några droppar mig förunn!
Gif min anda vittnesbörd,
Att af Gud jag blifver hörd
Som ett barn, sin faders hugnad,
Så är jag förnöjd och lugnad.
4.