1.
Ack blif hos oss, o Jesu Christ!
Han stundar snart, han stundar visst
Den afton vi oss förespått
Som straff för våra många brott.
2.
Nu är Din Kyrkas sorgetid,
Kring hennes murar spörjes strid,
Allt andas split och öfvermod
Och intet saknas, utom blod.
3.
Vid Korsets fot står Sanningen
Och ser med tårar på sin vän,
Hon mins att Du i fordna dar
Bland bödlar hennes fackla bar.
4.
Hon mins, att Friden var ditt bud,
Att du var sänd af Fridens Gud
Och att ett allmänt brödraband
Kring jorden sästes af Din hand.
5.
Man verkar mot ditt ändamål:
Den ena med sitt känsloprål,
Den andra med sitt kalla blod,
Sin skrytsamhet, sitt öfvermod.