Jag har ju redan sagt er att jag inte tror er. Hur kan ni också vänta det, efter att ni så har belönat all min godhet? Och hvad tror ni er ha vunnit med det här? Ni har gjort er sjelf mycket större skada än mig.
JOHANNA.
Om ni inte vore så häftig — —
FRU VÖRSKY.
Bort, kom mig inte nära. Jag måste ut härifrån. Eljest qväfs jag.
Öppnar dörren. I farstun syns Yrjö, som viker åt sidan för fru Vörsky och kommer in efter att hon har gått ut.
JOHANNA.
Yrjö. Gud ske lof. Af er får jag hjelp.
Springer ut i farstun.
Fru Vörsky, fru Vörsky, vänta, kom tillbaka.