GUSTAF.
Ska vi inte ta henne vid axlarna och ge henne samma skjuts ut som hon fick in?
HEIKKI.
Och med samma fart.
JOHANNA.
Var stilla. Ni får inte förbittra hennes sinne så där. Ni hör ju hur bittert det redan är förut. Kerttu, får jag inte bjuda dig ett glas vin?
KERTTU.
Jag vill inte ha något.
TOPPO.
Blixt och dunder. Hon är inte ful alls, när man ser litet närmare på henne. Halsen är som en ljungstängel; läpparna ä’ som vildhonung och kindbenen som två halfmogna lingon. Det är inte långt ifrån att jag redan börjar att bli kär i henne.