KERTTU.
Det vet väl jag bäst.
JOHANNA.
Stig fram, Risto. Låt henne inte skymfa din heder med sina elaka beskyllningar.
Risto kommer långsamt fram.
JOHANNA.
Nå, ser du, Hopptossa, att han vågar.
KERTTU
betraktar Risto en stund under tystnad. Därpå utbrister hon med af raseri qväfd stämma:
Eländigt svek du din ed. Som en hund åt du opp din ära.
RISTO.