"Jag nöjer mig i alla fall med mindre," sade Alma skrattande och gaf en tacksam blick åt Nymark, som hade hjelpt regnkappan på henne.
Till festens program hörde sällskapsspektakel. De kommo i lagom tid, just då det ringde tredje gången och förhänget gick upp. Man gaf "Första kärleken."
"En stor kokett, den der lilla fröken!" sade Nymark sakta till Alma.
"Hvad heter hon?"
"Wahlberg, tror jag; alla lyceisters gemensamma flamma."
"Allas gemensamma?"
"Vid den åldern förälskar man sig vanligen i samma föremål. Först senare väljer sig hvar och en sitt."
"Är den der baronen lyceist?"
"Antagligen."
"Men jag tycker att fröken Wahlberg inte spelar så tokigt."