Hon kom tillbaka och sade, att magister Nymark var der och frågade huru frun mådde och om han finge träffa henne.
Alma rodnade.
"Bed honom komma hit." sade hon hastigt.
Hon undrade, att hon var så upprörd och att hjertat bultade så hårdt.
Och hennes händer darrade. Hvarför?
Det var ju riktigt narraktigt! — Hon försökte beherska sig och visa sig alldeles lugn.
Hon drog ärmen ner och lyfte hufvudet från dynan. Men hon förblef dock fortfarande i en bekväm, halfliggande ställning, sedan hon kastat ännu en hastig blick i spegeln.
"Ni är sjuk?" frågade Nymark, i det han tog hennes hand.
"Endast trött," sade Alma leende och vinkade åt honom att taga plats på stolen.
Nymark drog den närmare.
"Kanske ni önskar hvila?"