"Det var mycket artigt gjordt af er."
"Nog saknade också jag, fastän jag inte hann säga något ännu," upplyste borgmästar Lagander.
Apotekar Leistén smålog endast; han ansåg sig vara alltför gammal för sådant der.
"Om ni skulle veta hur ofta vi verkligen sakna er," fortsatte Lagander. Och huru vi förebrå Karell för att sällskapslifvet blifvit så ledsamt och tort."
"Stackars John! Huru kan ni skjuta skulden på honom?"
"Det var ju han, som tog bort er från vår krets. Ända sen dess ni gifte er, har ni inte visat er någonstädes."
"Och är det också hans fel, att jag blifvit gammal?"
"Ni gammal?" utropade Nymark och betraktade henne med förtjusta blickar.
"Snart trettio år."
"Enligt Balzac börjar qvinnan först då blifva intressant."