INNEHÅLL:
| [Fågelskytten.] | ||
| Tre besatta äfventyrshistorier | [5] | |
| [Första Äfventyret.] | ||
| Larslund, profet och hämnare. | ||
| I. | Larslund presenteras. — Andligen vacker, lekamligen den värsta fuling | [7] |
| II. | »Tjäderprästen». — Larslund predikar på torget | [13] |
| III. | Efterkast. — Larslund förbannar och tillspillogifver staden | [17] |
| IV. | Från ord till handling. — Larslund samlar tuktorisen i sin hand | [22] |
| V. | Tjufbandets högkvarter. — Larslund återser två gammalfästmör | [28] |
| VI. | Tillspillogifvelsen. — Dem enom till straff, dem androm till varnagel | [40] |
| [Andra Äfventyret.] | ||
| Larslund smusslar med brännvin. | ||
| I. | Larslund samvetsöm. — En välsignelserik brännvinsstöld | [49] |
| II. | Fortsatt byteshandel. — Än mer flödande välsignelse | [61] |
| III. | Bäst af allt. — Larslund får gratifikationer för brännvinsstölden | [65] |
| [Tredje Äfventyret.] | ||
| Larslund som fåratjuf. | ||
| I. | Ovälkommet besök. — Larslund störes i sin julefrid | [73] |
| II. | Ett litet knep. — Larslund förkortar sitt besvär | [77] |
| III. | Fårtjufven angifves. — Ett fasans bryderi för åklagaren | [81] |
| IV. | Oförmodad vändning. — Hvem som upptäcktes vara fåret | [89] |
| V. | Slutet. — Larslund dyr vid förlikningen | [99] |
| [Inför de tre excellensernas domstol.] | ||
| Minne från trolldomsräfsternas dagar | [105] | |
| I. | Järker-Mäldare | [107] |
| II. | Rike-Järker | [110] |
| III. | Båtsman Getings onda körfärd | [114] |
| IV. | Rannsakning och dom | [122] |
| [Från gränslandet i nordväst.] | ||
| Minnesreliker från ett ströftåg | [133] | |
Åhlén & Åkerlunds 25-öresböcker.
Originalromaner af svenska författare för 25 öre.
Öfver en och en half million volymer äro hittills utkomna.
Hvad pressen säger om dessa böcker:
Åhlén & Åkerlunds förlag i Göteborg, hvilket inom parentes sagdt, var det första svenska förlag, som började med enkronasböcker af svenska författare, har, som bekant, i dagarne startat ett 25-öres bibliotek af svenska författare.
De böcker som utgifvas, äro nästan uteslutande af svenska författare. Härigenom ha både författare och allmänhet fått en fördel, som ej kan skattas nog högt. Det blir intet dödvatten, författarne behöfva ej längre frukta att ej få sina manuskript sålda till anständiga priser, och hvad som är det bästa af allt, det svenska folket och de svenska författarne lära känna hvarandra. Äfven en debutant kan, om hans arbete anses förtjänt häraf — och häröfver kommer naturligtvis en sträng kontroll att utöfvas — med ens gå ut bland de bredare lagren.
Nya Dagligt Allehanda.