— Nå, så blås på den, din idiot!
Stackars Pettson!
Han var en av dessa människor, som icke i verkligheten äro misstrogna, men som förefalla så genom en olycklig förmåga att uttrycka sina känslor så som de förnimma dem. Han hörde några bekanta samtala om en väns död, och när han sällade sig till gruppen, uppstod följande dialog:
— Sa’ ni att Pettson är död?
— Ja, han dog i tisdags i förra veckan.
— Är det möjligt?
— Ja, det är blott alltför sant.
— Jaså, Pettson ä’ död?
— Ja, det är han.