— Men ni blottställer er, utbrast flickan. På vilket sätt vill ni komma i förbindelse med doktorn?

— Som arbetare möjligen, svarade Wolfgang.

— Ni — arbetare? Ånej —

— Jo, jag kan allt — jag vill rädda min förmögenhet och så är det ännu en sak, som driver mig — Elli — han fattade hennes hand.

Hon drog med milt våld handen till sig. 105

— Nej, vad tänka vi på, sade hon, klockan är mycket — jag måste fara hem, och hon reste sig hastigt. Glöm för all del inte paketet, tillade hon.

— Omöjligt att komma till någon klarhet angående hennes känslor för mig, tänkte Wolfgang, då han hjälpte den unga flickan upp i automobilen.


106

KAP. XIV.