Bär du, så som ditt brott var tungt,
Så mycken ånger fram, och lugnt
Du hoppas kan, bär du blott tro,
Och lätt du lyfts till fröjd och ro,
När nog du lidit, lyfts mot höjd,
Af smärta blek och blek af fröjd.
Så kom till bikten, Jeanne Guibour!
Jeanne
l5812:(har lyssnat i stilla tjusning, men lyssnat som på en dröm, och hela tiden burit den tanke, hon stannat vid först. Med högre röst:)
Det ordet, ånger — hör, jag tror,
Jag vet — en annan stig det bär, —