Så hör, så hör! Du vet det, Jeanne,
Att han, hvars blod för hvarje man
Och hvarje kvinna varmt har stänkt,
I kyrkans lyfta händer skänkt
Sin nåd, det visste du, ej sant?
Men fanns där plats vid bordets kant,
Du tänkte — skall ej hvarje gäst
Dra åt sig manteln som för pest,
När sådant brott bärs fram som ditt. —
Nej, Jeanne. Så hör och andas fritt!