In, in i dess mörker! — Men sanden skrek
Nu — där — under fötters gång! —
Det var fruktens fall från en bugnande gren,
Och nu kväfver jag rädslan din,
När din hörsel jag kväfver. — Se, hårdt liksom sten,
Något svart som har smugit hit in.
Se, fly, o fly! Se, de trefva på spår!
De veta ej, veta ej än! —
Ja fly och blott smeka som tystast ditt hår
Till ett jäktande minne, där tvungen jag går, —