»Nej, se välkommen, Gustav, så roligt att du hittade hit en gång. Stig in!»
Med minen av en segrande härförare steg Gustav in i vaktrummet, dit Prisse redan kilat i förväg. Men i dörren stannade han. Där inne satt nämligen en ung man, som kelade med Prisse och i ersättning blev tillgivet slickad på hand. Han reste sig när Gustav kom in, och Lucia kom glädjestrålande fram.
»Får jag lov att föreställa min gamle vän herr Stenblad, min fästman löjtnant Söderflycht!»
MANNEN OCH HANS ÖVERMAN
Handelsagenten Sven R. Pehrsson var som bäst sysselsatt med att läsa i morgontidningen, när det pinglade på hans bordapparat.
»Pehrsson, Blomlind & C:o», svarade han med sin vederhäftigaste affärsröst, men slog genast om, när en mjuk sopran frågade:
»Träffas grosshandlare Pehrsson själv?»
»Det är jag!» svarade Sven R. artigt. »Varmed kan jag stå till tjänst?»
»Åh, är det ni, herr Pehrsson? Så roligt. Det är Kerstin Johnsson. Tack för senast!»