"Det skall Amanda inte lägga sig i", sade jag, och bröt brevet. "Här är nyckeln, ser jag. Tag den och sätt den i låset, så att jag vet var jag har den."
Pigan försvann med nyckeln, och jag läste:
"Käre vän!
Jag sänder dig härmed en låda, innehållande en boaorm, som du för gammal vänskaps skull skall förvara åt mig ett par da'r. Jag har fått den från Hagenbeck i Hamburg, som jag är agent för, och en menageriägare i Uddevalla skall ha den. Han skulle hämta den hos dig i stället, för jag måste resa till Härnösand och sälja ett par svarta pantrar och ett näbbdjur till ett tivoli där. Du får inget besvär alls med ormen och behöver inte ge den någon mat. Den äter nämligen endast var sjätte månad. Den heter Polly och är mycket snäll och tillgiven.
Sanne vännen Alfred."
Det var ett rätt överraskande brev, men jag hann inte fundera så mycket över det, ty i detsamma ljöd ett skri från pigan inne i skrivrummet. Ett skri, som inte bara gick genom märg och ben, utan även genom brandmuren till Olssons, som genast, sin vana trogna, knackade i väggen.
Med den kännedom om pigors nyfikenhet i allmänhet och Amandas i synnerhet, som jag äger, insåg jag genast vad som hänt och störtade i två språng ur sängen och upp på klädskåpet. Jag visste aldrig att jag var så vig.
I detsamma gled Polly tyst och stillsamt in genom dörren. Hon såg litet förvånad ut över att finna mig där uppe, men viftade vänligt på stjärten och kom efter. Hon hade mycket lätt för att klättra.
När hennes huvud kom i jämnhöjd med skåpets övre kant hoppade jag dödsföraktande ned från min höga ställning, och fastän jag vrickade två tår stannade jag inte ett ögonblick utan flög mot dörren. Polly smålog och slog lekfullt sin stjärt om mitt vänstra smalben. Så kom hon ned för att stifta närmare bekantskap.
Jag har aldrig varit särdeles förtjust i ormar, men jag bemötte henne i alla fall med vänlighet, och smekte henne utefter ryggen så långt jag nådde och kliade henne under hakan. Hon uppfattade vänligheten på det rätta sättet, och lindade sig flera varv omkring mig för att visa hur fäst hon var vid mig. Och medan hon vänligt slickade mig i ansiktet smekte hon mig ömt med stjärten.