Jim Anderssons saloon var en affär, som betalade sig, men den var icke något förstklassigt etablissement. Dess kundkrets bestod till största delen af skandinaviska arbetare, resliga, bredaxlade jättar, som hade sin sysselsättning i skogarna i norra Minnesota och Wisconsin om vintrarna och arbetade på järnvägsbygge eller på hvetefälten ute i västern om somrarna. Nu hade de kommit ned från skogarna på vårsidan med fickorna fulla af stora, goda dollars, för att, till krögares och falskspelares fröjd och fromma, i Minneapolis tillbringa den döda tiden, innan sommararbetet började fram i juli.
De stodo i grupper och samspråkade, och lokalen var fylld af ett surrande sorl, öfver hvilket då och då höjde sig ett skratt eller en svordom. Det var presidentvalet, som i allmänhet diskuterades, och meningsutbytena voro i många af grupperna rätt hetsiga.
De flesta höllo på Johnsson, svensken Johnsson, Minnesotas guvernör, som arbetat sig upp från ingenting till statens högsta ämbete. Han och ingen annan skulle bli president.
— Jag säger er, boys, — sade Swan Swanson, timmersågare till yrket, — att Johnsson är den ende man i staterna, som är lämplig att efterträda Teddy.
— Prat! — inföll en småväxt, bleklagd amerikan, som tydligen var republikan ut i fingerspetsarna. — Taft är mannen, och Taft skall också bli vald.
— Taft! — skrek Swanson. — Nej, Johnsson säger jag. Han är svensk, och det finns inte en hederlig svensk i hela Förenta staterna, som inte kommer att ge honom sin röst, om han bara blir nominerad. Det står jag för, bet your life on that.
— Du! — Den lille amerikanen mönstrade med en blick Swansons sex fot och fyra tum. — You swede!
Det var en hånfull ton i rösten då han uttalade det sista ordet, ett föraktfullt uttryck, som gick rätt in i hjärtat på Swanson och kom hans eljes så lugna blod att koka öfver. Det är inte sällan ordet »swede» användes som skällsord ute i västern.
Swansons väldiga, hårda näfve susade fram mot amerikanens ansikte, men denne var honom för snabb. Han vek med en blixtsnabb rörelse undan, och stod i nästa ögonblick i boxarställning midt på golfvet.