Komatas.
Ock Klearista kastar på mig, getherde, ett äppel,
Går jag med gettren förbi, samt hviskar ett ljufveligt smekord.
Lakon.
När släthakige Kratidas mig, fårväktare, möter, 90
Tänds han i låga; det glänsande hår kring skuldrorna fladdrar.
Komatas.
Men jemförliga ej anemoner, ej njupon ju äro
Med törnrosen, hvars hackar invid stengärdena vexa.
Lakon.
Så med ollonen ej bergäpplena heller, de förra
Hafva ett saftlöst skal, likt ekens de sednare ljufligt 95
Komatas.
En ringdufva jag ämnar påstund åt min flicka förära,
Som jag ifrån enbusken vill ta, der hon sitter i boet.