012:019 Vad nu mer är att säga om Joas och om allt vad han gjorde, det
finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
012:020 Och hans tjänare uppreste sig och sammansvuro sig och dräpte
Joas i Millobyggnaden, som sträcker sig ned mot Silla.
012:021 Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers
son, som slogo honom till döds. Och man begrov honom hos hans
fäder i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom
013:001 I Joas', Ahasjas sons, Juda konungs, tjugutredje regeringsår
blev Joahas, Jehus son, konung över Israel i Samaria och
regerade i sjutton år.
013:002 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och följde efter de
Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit
Israel att synda; från dem avstod han icke.
013:003 Då upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han gav dem i
Hasaels, den arameiske konungens, hand och i Ben-Hadads, Hasaels
sons, hand hela denna tid.
013:004 (Men Joahas bönföll inför HERREN, och HERREN hörde honom,
eftersom han såg Israels betryck, då nu konungen i Aram
förtryckte dem.
013:005 Och HERREN gav åt Israel en frälsare, så att de blevo räddade ur
araméernas hand; sedan bodde Israels barn i sina hyddor såsom
förut.
013:006 Dock avstodo de icke från de Jerobeams hus' synder genom vilka
denne hade kommit Israel att synda, utan vandrade i dem. Aseran
fick också stå kvar i Samaria.)
013:007 Ty han hade icke låtit Joahas behålla mer folk än femtio
ryttare, tio vagnar och tio tusen man fotfolk; så illa förgjorde
dem konungen i Aram; han slog dem, så att de blevo såsom stoft,
när man tröskar.
013:008 Vad nu mer är att säga om Joahas, om allt vad han gjorde och om
hans bedrifter, det finnes upptecknat i Israels konungars
krönika.
013:009 Och Joahas gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i
Samaria. Och hans son Joas blev konung efter honom.
013:010 I Joas', Juda konungs, trettiosjunde regeringsår blev Joas,
Joahas' son, konung över Israel i Samaria och regerade i sexton
år.
013:011 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke från
någon av de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne
hade kommit Israel att synda, utan vandrade i dem.
013:012 Vad nu mer är att säga om Joas, om allt vad han gjorde och om
hans bedrifter, om hans krig mot Amasja, Juda konung, det finnes
upptecknat i Israels konungars krönika.
013:013 Och Joas gick till vila hos sina fäder, och Jerobeam besteg hans
tron. Och Joas blev begraven i Samaria, hos Israels konungar.
013:014 Men när Elisa låg sjuk i den sjukdom varav han dog, kom Joas,
Israels konung, ned till honom. Och han satt hos honom gråtande
och sade: »Min fader, min fader! Du som för Israel är både
vagnar och ryttare!»
013:015 Då sade Elisa till honom: »Hämta en båge och pilar.» Och han
hämtade åt honom en båge och pilar.
013:016 Då sade han till Israels konung: »Fatta i bågen med din hand.»
Och när han hade gjort detta, lade Elisa sina händer på
konungens händer.
013:017 Därefter sade han: »Öppna fönstret mot öster.» Och när han hade
öppnat det, sade Elisa: »Skjut.» Och han sköt. Då sade han: »En
HERRENS segerpil, en segerpil mot Aram! Du skall slå araméerna
vid Afek, så att de förgöras.»
013:018 Därefter sade han: »Tag pilarna.» Och när han hade tagit dem,
sade han till Israels konung: »Slå på jorden.» Då slog han tre
gånger och sedan höll han upp.
013:019 Då blev gudsmannen vred på honom och sade: »Du skulle slagit fem
eller sex gånger, ty då skulle du hava slagit araméerna så, att
de hade blivit förgjorda; men nu kommer du att slå araméerna
allenast tre gånger.»
013:020 Så dog då Elisa, och man begrov honom. Men moabitiska
strövskaror plägade falla in i landet, vid årets ingång.
013:021 Så hände sig, att just när några höllo på att begrava en man,
fingo de se en strövskara; då kastade de mannen i Elisas
grav. När då mannen kom i beröring med Elisas ben, fick han liv
igen och reste sig upp på sina fötter.
013:022 Och Hasael, konungen i Aram, hade förtryckt Israel, så länge
Joahas levde.
013:023 Men HERREN blev dem nådig och förbarmade sig över dem och vände
sig till dem, för det förbunds skull som han hade slutit med
Abraham, Isak och Jakob; ty han ville icke fördärva dem, och han
hade ännu icke kastat dem bort ifrån sitt ansikte.
013:024 Och Hasael, konungen i Aram, dog, och hans son Ben-Hadad blev
konung efter honom.
013:025 Då tog Joas, Joahas' son, tillbaka från Ben-Hadad, Hasaels son,
de städer som denne i krig hade tagit ifrån hans fader
Joahas. Tre gånger slog Joas honom och återtog så Israels
städer.
014:001 I Joas', Joahas' sons, Israels konungs, andra regeringsår blev
Amasja, Joas' son, konung i Juda.
014:002 Han var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han
regerade tjugunio år i Jerusalem. Hans moder hette Joaddin, från
Jerusalem.
014:003 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, dock icke såsom hans
fader David; men han gjorde i allt såsom hans fader Joas hade
gjort.
014:004 Offerhöjderna blevo likväl icke avskaffade, utan folket fortfor
att frambära offer och tända offereld på höjderna.
014:005 Och sedan konungadömet hade blivit befäst i hans hand, lät han
dräpa dem av sina tjänare, som hade dräpt hans fader, konungen.
014:006 Men mördarnas barn dödade han icke, i enlighet med vad
föreskrivet var i Moses lagbok, där HERREN hade bjudit och sagt:
»Föräldrarna skola icke dödas för sina barns skull, och barnen
skola icke dödas för sina föräldrars skull, utan var och en
skall dö genom sin egen synd.»
014:007 Han slog edoméerna i Saltdalen, tio tusen man, och intog Sela
med strid och gav det namnet Jokteel, såsom det heter ännu i
dag.
014:008 Därefter skickade Amasja sändebud till Joas, son till Joahas,
son till Jehu, Israels konung, och lät säga: »Kom, låt oss
drabba samman med varandra.»
014:009 Men Joas, Israels konung, sände då till Amasja, Juda konung, och
lät svara: »Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern
på Libanon och lät säga: 'Giv din dotter åt min son till
hustru.' Men sedan gingo markens djur på Libanon fram över
törnbusken och trampade ned den.
014:010 Du har slagit Edom, och däröver förhäver du dig i ditt hjärta.
Men låt dig nöja med den äran, och stanna hemma. Varför utmanar
du olyckan, dig själv och Juda med dig till fall?»
014:011 Men Amasja ville icke höra härpå, och Joas, Israels konung, drog
då upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja,
Juda konung, vid det Bet-Semes som hör till Juda.
014:012 Och Juda män blevo slagna av Israels män och flydde, var och en
till sin hydda.
014:013 Och Amasja, Juda konung, son till Joas, son till Ahasja, blev
tagen till fånga i Bet-Semes av Joas, Israels konung. Och när de
kommo till Jerusalem, bröt han ned ett stycke av Jerusalems mur
vid Efraimsporten, och därifrån ända till Hörnporten, fyra
hundra alnar.
014:014 Och han tog allt guld och silver och alla kärl som funnos i
HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, därtill ock
gisslan, och vände så tillbaka till Samaria.
014:015 Vad nu mer är att säga om Joas, om vad han gjorde och om hans
bedrifter och om hans krig mot Amasja, Juda konung, det finnes
upptecknat i Israels konungars krönika.
014:016 Och Joas gick till vila hos sina fäder och blev begraven i
Samaria, hos Israels konungar. Och hans son Jerobeam blev konung
efter honom.
014:017 Men Amasja, Joas' son, Juda konung, levde i femton år efter
Joas', Joahas' sons, Israels konungs, död.
014:018 Vad nu mer är att säga om Amasja, det finnes upptecknat i Juda
konungars krönika.
014:019 Och en sammansvärjning anstiftades mot honom i Jerusalem, så att
han måste fly till Lakis. Då sändes män efter honom till Lakis,
och dessa dödade honom där.
014:020 Sedan förde man honom därifrån på hästar; och han blev begraven
i Jerusalem hos sina fäder i Davids stad.
014:021 Och allt folket i Juda tog Asarja som då var sexton år gammal,
och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas ställe.
014:022 Det var han som befäste Elat; ock han lade det åter under Juda,
sedan konungen hade gått till vila hos sina fäder.