041:024 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt,
otillgänglig för fruktan skapades han.
041:025 På allt vad högt är ser han med förakt,
konung är han över alla stolta vilddjur.
042:001 Job svarade HERREN och sade:
042:002 Ja, jag vet att du förmår allt,
och att intet som du besluter är dig för svårt.
042:003 Vem var då jag som i oförstånd gav vishet namn av mörker?
Jag ordade ju om vad jag icke begrep,
om det som var mig för underbart och det jag ej kunde förstå.
042:004 Men hör nu, så vill jag tala;
jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
042:005 Blott hörsägner hade jag förnummit om dig,
men nu har jag fått se dig med egna ögon.
042:006 Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig,
i stoft och aska.
042:007 Sedan HERREN hade talat så till Job, sade han till Elifas från
Teman: »Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner,
därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min
tjänare Job har gjort.
042:008 Så tagen eder nu sju tjurar och sju vädurar, och gån till min
tjänare Job och offren dem såsom brännoffer för eder; ock låten
min tjänare Job bedja för eder. Till äventyrs skall jag då, av
nåd mot honom, avstå från att göra något förskräckligt mot
eder, till straff därför att I icke haven talat om mig vad rätt
är, såsom min tjänare Job har gjort.»
042:009 Då gingo Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från
Naaman åstad och gjorde såsom HERREN hade tillsagt dem; och
HERREN tog nådigt emot Jobs bön.
042:010 Och då nu Job bad för sina vänner, upprättade HERREN åter honom
själv; HERREN gav Job dubbelt igen mot vad han förut hade haft.
042:011 Och alla hans bröder och systrar och alla hans forna bekanta
kommo till honom och höllo måltid med honom i hans hus, och
ömkade honom för alla de olyckor som HERREN hade låtit komma
över honom. Och de gåvo honom vardera en kesita och en
guldring.
042:012 Och HERREN välsignade slutet av Jobs levnad ännu mer än
begynnelsen, så att han fick fjorton tusen får, sex tusen
kameler, ett tusen par oxar och ett tusen åsninnor.
042:013 Och han fick sju söner och tre döttrar.
042:014 Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den
tredje Keren-Happuk.
042:015 Och så sköna kvinnor som Jobs döttrar funnos icke i hela
landet; och deras fader gav dem arvedel bland deras bröder.
042:016 Och Job levde därefter ett hundra fyrtio år, och fick se sina
barn och barnbarn i fyra led.
042:017 Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.
Psaltaren
001:001 Säll är den man
som icke vandrar
i de ogudaktigas råd
och icke träder in
på syndares väg,
ej heller sitter
där bespottare sitta,
001:002 utan har sin lust
i HERRENS lag
och tänker på hans lag
både dag och natt.
001:003 Han är såsom ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
vilket bär sin frukt i sin tid,
och vars löv icke vissna;
och allt vad han gör, det lyckas väl.
001:004 Icke så de ogudaktiga,
utan de äro såsom agnar
som vinden bortför.
001:005 Därför skola de ogudaktiga
icke bestå i domen,
ej heller syndarna
i de rättfärdigas församling.
001:006 Ty HERREN känner
de rättfärdigas väg,
men de ogudaktigas väg förgås.
002:001 Varför larma hedningarna
och tänka folken fåfänglighet?
002:002 Jordens konungar resa sig upp,
och furstarna rådslå med varandra,
mot HERREN och hans smorde:
002:003 »Låt oss slita sönder deras bojor
och kasta deras band ifrån oss.»