081:014 O att mitt folk ville höra mig,
och att Israel ville vandra på mina vägar!
081:015 Då skulle jag snart kuva deras fiender
och vända min hand mot deras ovänner.
081:016 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet,
och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
081:017 Och han skulle bespisa det med bästa vete;
ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
082:001 En psalm av Asaf.
Gud står i gudaförsamlingen,
mitt ibland gudarna håller han dom:
082:002 »Huru länge skolen I döma orätt
och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.
082:003 Skaffen den arme och faderlöse rätt,
given den betryckte och torftige rättvisa.
082:004 Befrien den arme och fattige,
rädden honom från de ogudaktigas hand.
082:005 Men de veta intet och hava intet förstånd,
de vandra i mörker;
jordens alla grundvalar vackla.
082:006 Jag har väl sagt att I ären gudar
och allasammans den Högstes söner;
082:007 men I måsten dock dö, såsom människor dö,
och falla, likaväl som var furste faller.»
082:008 Ja, stå upp, o Gud;
håll dom över jorden,
ty med arvsrätt råder du
över alla folk.
083:001 En sång, en psalm av Asaf.
083:002 Gud, var icke så tyst,
tig icke och var icke så stilla, o Gud.
083:003 Ty se, dina fiender larma,
och de som hata dig resa upp huvudet.
083:004 Mot ditt folk förehava de listiga anslag
och rådslå mot dem som du beskyddar.
083:005 De säga: »Kom, låt oss utrota dem,
så att de ej mer äro ett folk,
och så att ingen mer tänker
på Israels namn.»
083:006 Ty endräktigt rådslå dem med varandra,
de sluta mot dig ett förbund:
083:007 Edoms tält och ismaeliterna,
Moab och hagariterna,
083:008 Gebal och Ammon och Amalek,
filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
083:009 Assur har ock slutit sig till dem,
han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela.