109:030 Min mun skall storligen
tacka HERREN;
mitt ibland många vill jag lova honom.
109:031 Ty han står på den fattiges högra sida
för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
110:001 Av David; en psalm.
HERREN sade till min herre:
»Sätt dig på min högra sida,
till dess jag har lagt dina fiender
dig till en fotapall.»
110:002 Din makts spira skall HERREN
utsträcka från Sion;
du skall härska mitt ibland dina fiender.
110:003 Villigt kommer ditt folk,
när du samlar din här;
i helig skrud kommer
din unga skara inför dig,
såsom daggen kommer
ur morgonrodnadens sköte.
110:004 HERREN har svurit
och skall icke ångra sig:
»Du är en präst till evig tid
efter Melki-Sedeks sätt.»
110:005 Herren är på din högra sida,
han skall krossa konungar
på sin vredes dag.
110:006 Han skall hålla dom bland hedningarna,
överallt skola döda ligga;
han skall sönderkrossa huvuden
vida omkring på jorden.
110:007 Ur bäcken skall han dricka på vägen;
därför skall han upplyfta huvudet.
111:001 Halleluja!
Jag vill tacka HERREN av allt hjärta
i de rättsinnigas råd och församling.
111:002 Stora äro HERRENS verk,
de begrundas av alla som hava sin lust i dem.
111:003 Majestät och härlighet är vad han gör,
och hans rättfärdighet förbliver evinnerligen.
111:004 Han har så gjort, att hans under äro i åminnelse;
nådig och barmhärtig är HERREN.
111:005 Han giver mat åt dem som frukta honom,
han tänker evinnerligen på sitt förbund.
111:006 Sina gärningars kraft har han gjort kunnig för sitt folk,
i det han gav dem hedningarnas arvedel.
111:007 Hans händers verk äro trofasthet och rätt,
oryggliga äro alla hans ordningar.
111:008 De stå fasta för alltid och för evigt,
de fullbordas med trofasthet och rättvisa.
111:009 Han har sänt sitt folk förlossning,
han har stadgat sitt förbund för evig tid;
heligt och fruktansvärt är hans namn.
111:010 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse,
ett gott förstånd få alla de som göra därefter.
Hans lov förbliver evinnerligen.
112:001 Halleluja!
Säll är den man som fruktar HERREN
och har sin stora lust i hans bud.
112:002 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden;
de redligas släkte skall varda välsignat.
112:003 Gods och rikedom skall finnas i hans hus,
och hans rättfärdighet består evinnerligen.
112:004 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret,
nådig och barmhärtig och rättfärdig.
112:005 Väl den som är barmhärtig och giver lån,
den som stöder all sin sak på rätt!
112:006 Ty han skall icke vackla till evig tid;
den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.
112:007 För ont budskap fruktar han icke;
hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.
112:008 Hans hjärta är fast, det fruktar icke,
till dess han får se med lust på sina ovänner.
112:009 Han utströr, han giver åt de fattiga,
hans rättfärdighet förbliver evinnerligen;
hans horn skall varda upphöjt med ära.
112:010 Den ogudaktige skall se det och harmas;
han skall bita sina tänder samman och täras bort.
Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.
113:001 Halleluja!
Loven, I HERRENS tjänare,
loven HERRENS namn.
113:002 Välsignat vare HERRENS namn
från nu och till evig tid.
113:003 Från solens uppgång ända till dess nedgång
vare HERRENS namn högtlovat.
113:004 HERREN är hög över alla folk,
hans ära når över himmelen.
113:005 Ja, vem är såsom HERREN, vår Gud,
han som sitter så högt,
113:006 han som ser ned så djupt—
ja, vem i himmelen och på jorden?
113:007 Han som upprättar den ringe ur stoftet,
han som lyfter den fattige ur dyn,
113:008 för att sätta honom bredvid furstar,
bredvid sitt folks furstar;
113:009 han som låter den ofruktsamma hustrun
sitta med glädje såsom moder, omgiven av barn!
Halleluja!
114:001 När Israel drog ut ur Egypten,
Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,
114:002 då vart Juda hans helgedom,
Israel hans herradöme.
114:003 Havet såg det och flydde,
Jordan vände tillbaka.
114:004 Bergen hoppade såsom vädurar,
höjderna såsom lamm.