002:019 Och man skall fly in i klippgrottor
och in i jordhålor,
för HERRENS fruktansvärda makt
och för hans höga majestät,
när han står upp för att förskräcka jorden.
002:020 På den dagen skola människorna kasta bort
åt mullvadar och flädermöss
de avgudar av silver
och de avgudar av guld,
som de hava gjort åt sig för att tillbedja.
002:021 Ja, de skola fly in i klipprämnor
och in i bergsklyftor,
för HERRENS fruktansvärda makt
och för hans höga majestät,
när han står upp för att förskräcka jorden.
002:022 Så förliten eder nu ej mer på människor,
i vilkas näsa är allenast en fläkt;
ty huru ringa äro icke de att akta!
003:001 Ty se, Herren, HERREN Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och
Juda allt slags stöd och uppehälle—all mat till uppehälle
och all dryck till uppehälle—
003:002 hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste,
003:003 underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt
folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst.
003:004 Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt
självsvåld skall få råda över dem.
003:005 Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin
nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot
den högt ansedde.
003:006 När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders
hus och säger: »Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman;
tag du hand om detta vacklande rike»—
003:007 då skall denne svara och säga: »Jag kan icke skaffa bot; i mitt
hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta
till styresman över folket.»
003:008 Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och
sina gärningar stå emot HERREN och äro gensträviga mot hans
härlighets blickar.
003:009 Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva
de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras
själar, ty själva hava de berett sig olycka!
003:010 Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty
sådana skola äta sina gärningars frukt.
003:011 Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter
hans gärningar skall hans vedergällning bliva.
003:012 Mitt folks behärskare är ett barn,
och kvinnor råda över det.
Mitt folk, dina ledare föra dig vilse
och fördärva den väg, som du skulle gå.
003:013 Men HERREN står redo att gå till rätta,
han träder fram för att döma folken;
003:014 HERREN vill gå till doms
med sitt folks äldste och med dess furstar.
»I haven skövlat vingården;
rov från de fattiga är i edra hus.
003:015 Huru kunnen I så krossa mitt folk
och söndermala de fattiga?»
Så säger Herren, HERREN Sebaot.
003:016 Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar, 003:017 därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och HERREN skall blotta deras blygd. 003:018 På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader, 003:019 örhängen, armband och slöjor, 003:020 huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter, 003:021 fingerringar och näsringar, 003:022 högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar, 003:023 speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor. 003:024 Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.
003:025 Dina män skola falla för svärd
och dina hjältar i krig:
003:026 hennes portar skola klaga och sörja,
och övergiven skall hon sitta på marken.
004:001 Och på den tiden skola sju kvinnor fatta i en och samma man och
säga: »Vi vilja själva föda oss och själva kläda oss; låt oss
allenast få bära ditt namn, och tag så bort vår smälek.»
004:002 På den tiden skall det som HERREN låter växa bliva till prydnad
och härlighet, och vad landet alstrar bliva till berömmelse och
ära, för den räddade skaran i Israel.
004:003 Och det skall ske att den som lämnas övrig i Sion och den som
bliver kvar i Jerusalem, han skall då kallas helig, var och en
som är upptecknad till liv i Jerusalem—
004:004 när en gång Herren har avtvått Sions döttrars orenlighet och
bortsköljt ur Jerusalem dess blodskulder genom rättens och
reningens ande.
004:005 Och HERREN skall över hela Sions bergs område och över dess
högtidsskaror skapa en molnsky och en rök om dagen, och skenet
av en lågande eld om natten; ty ett beskärmande täckelse skall
vila över all dess härlighet.
004:006 Och ett skygd skall vara däröver till skugga under dagens hetta,
och till en tillflykt och ett värn mot störtskurar och regn.
005:001 Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård.