048:036 Därför klagar mitt hjärta såsom en flöjt över Moab, ja, mitt
hjärta klagar såsom en flöjt över Kir-Heres' män: vad de hava
kvar av sitt förvärv går ju förlorat.
048:037 Ty alla huvuden äro skalliga och alla skägg avskurna; på alla
händer äro sårmärken och omkring länderna
säcktyg.
048:038 På alla Moabs tak och på dess torg höres allenast dödsklagan, ty
jag har krossat Moab såsom ett värdelöst kärl, säger HERREN.
048:039 Huru förfärad är han icke! I mån jämra eder. Huru vänder icke
Moab ryggen till med blygd! Ja, Moab bliver ett åtlöje och en
skräck för alla dem som bo däromkring.
048:040 Ty så säger HERREN: Se, en som liknar en örn svävar fram och
breder ut sina vingar över Moab.
048:041 Keriot bliver intaget, bergfästena bliva erövrade. Och Moabs
hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när
hon är barnsnöd.
048:042 Ja, Moab skall förgöras så att det icke mer är ett folk, ty det
har förhävt sig mot HERREN.
048:043 Faror, fallgropar och fällor vänta eder, I Moabs inbyggare,
säger HERREN.
048:044 Om någon flyr undan faran, så störtar han i fallgropen, och om
han kommer upp ur fallgropen, så fångas han i fällan. Ty jag
skall låta ett hemsökelsens år komma över dem, över Moab, säger
HERREN.
048:045 I Hesbons skugga stanna de, det är ute med flyktingarnas kraft.
Ty eld gick ut från Hesbon,
en låga från Sihons land;
och den förtärde Moabs tinning,
hjässan på stridslarmets söner.
048:046 Ve dig, Moab!
Förlorat är Kemos' folk.
Ty dina söner äro tagna till fånga,
och dina döttrar förda bort i fångenskap.
048:047 Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Moab, säger HERREN.
Så långt om domen över Moab.
049:001 Om Ammons barn.
Så säger HERREN:
Har Israel nu inga barn,
eller har han ingen arvinge mer?
Eller varför har Malkam tagit arv, efter Gad,
och varför bor hans folk i dess städer?
049:002 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN
då jag skall låta höra ett härskri
mot Rabba i Ammons barns land;
och då skall det bliva en öde grushög,
och dess lydstäder skola brännas upp i eld;
och Israel skall då taga arv
efter dem som hava tagit hans arv, säger HERREN.
049:003 Jämra dig, du Hesbon, ty Ai är förstört;
ropen, I Rabbas döttrar.
Höljen eder i sorgdräkt, klagen,
och gån omkring i gårdarna;
ty Malkam måste vandra bort i fångenskap,
och hans präster och furstar med honom.
049:004 Varför berömmer du dig av dina dalar, av att din dal flödar
över, du avfälliga dotter? Du som förlitar dig på dina skatter
och säger: »Vem skall väl komma åt mig?»,
049:005 se, jag skall låta förskräckelse komma över dig från alla dem
som bo omkring dig, säger Herren, HERREN Sebaot. Och I skolen
varda bortdrivna, var och en åt sitt håll och ingen skall
församla de flyktande.
049:006 Men därefter skall jag åter upprätta Ammons barn, säger HERREN.