Hosea
001:001 Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.
001:002 När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn—av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.
001:003 Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev
havande och födde honom en son.
001:004 Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty när
ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels
blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i
Israels hus.
001:005 Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder
Israels båge i Jisreels dal.»
001:006 Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till
honom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare
förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.
001:007 Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem
frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och
vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och
ryttare.
001:008 Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och
födde en son.
001:009 Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt
folk, ej heller vill jag höra eder till.»
001:010 Men antalet av Israels barn skall bliva
såsom havets sand,
som man icke kan mäta,
ej heller räkna;
och det skall ske, att i stället för att det sades till dem:
»I ären icke mitt folk»,
skola de kallas »den levande Gudens barn».
001:011 Och Juda barn och Israels barn
skola samla sig tillhopa,
och skola sätta över sig
ett gemensamt huvud,
och skola draga upp ur landet;
ty stor skall Jisreels dag vara.
002:001 Kallen då edra bröder Ammi och edra systrar Ruhama.
002:002 Gån till rätta med eder moder, gån till rätta;
ty hon är icke min hustru,
och jag är icke hennes man.
Må hon skaffa bort det lösaktiga väsendet från sitt ansikte
och otuktsväsendet från sin barm.
002:003 Varom icke, skall jag kläda av henne, så att hon ligger naken,
jag skall låta henne stå där sådan hon var den dag då hon föddes.
Jag skall göra henne lik en öken
och låta henne bliva såsom ett torrt land
och låta henne dö av törst.
002:004 Och mot hennes barn skall jag icke visa något förbarmande,
eftersom de äro barn av en trolös moder;
002:005 ty deras moder var en trolös kvinna,
ja, hon som födde dem bedrev skamliga ting.
Hon sade ju: »Jag vill följa efter mina älskare,
som giva mig min mat och min dryck,
min ull och mitt lin,
min olja och mitt vin.»
002:006 Se, därför skall jag nu ock
stänga din väg med törnen.
Ja, en mur skall jag resa framför henne,
så att hon ej skall finna någon stig.
002:007 När hon då löper efter sina älskare,
skall hon icke få dem fatt;
när hon söker dem,
skall hon ej finna dem.
Då skall hon säga:
»Jag vill gå tillbaka till min förste man
ty bättre var mig då än nu.»